Jag minns så tydligt första gången jag skulle hålla mitt första rena ljudevent och jag minns det inte för att allt kändes “så lätt” och “så självklart”. Jag minns det så väl för att det KÄNDES… allt annat än självklart, lätt och perfekt. Det fanns då fortfarande så mycket tvivel i mig såsom tankar som viskade:
Vem tror du att du är? Kommer din röst ens bära? Kan du verkligen tillräckligt? Du är ju inte ens musikalisk…
Och den där känslan av att “vara fejk” som att jag när som helst skulle bli avslöjad och att alla skulle förstå att jag var fel person på fel plats. Jag minns hur jag satt där några veckor innan eventet med instrumenten runt om mig, med tanken människor som faktiskt hade bokat för att ta emot något… från mig. Min röst kändes plötsligt så liten och tankarna i huvudet upprepade att rösten inte skulle hålla. Att jag inte skulle kunna guida någon med ljudets kraft, med soundhealing. Jag hade jobbat så mycket med ljudet själv och låtit det bära mig genom stress, ångest, genom lager av känslor och destruktiva tankar som jag burit så länge. Men att ge det vidare? Det kändes som något helt annat.
Inte tillräckligt… enligt vem?
Det var som att alla mina gamla berättelser och paradigm aktiverades med full kraft samtidigt: Att jag inte var tillräckligt musikalisk. Att jag behövde vara mer “något” innan jag fick ta plats. Att jag inte kunde tillräckligt mycket och att det jag skulle hålla helt enkelt inte skulle hålla måttet för någon. Men jag hade den där längtan som bara inte gick att ignorera. En ganska lågmäld men mer och mer tydlig röst inom mig som sa att Det här är viktigt, ditt sätt att göra det på är viktigt för just de som du möter. Det här är något du ska dela. Jag älskade ju fullkomligen soundhealing och dess enorma potential!
Och det där, det var ändå starkare än tvivlet. Det var en erfarenhet i min egen kropp, i mitt hjärta och i hela mitt energifält. Jag visste vad ljudet hade gjort för mig och hur det hade öppnat upp.
Hur det hade hållit mig när inget annat nådde fram och hur det hade hjälpt mig att landa i mig själv på ett sätt jag aldrig tidigare upplevt. Om det soundhealing hade hjälpt mig så mycket på det vis jag jobbat med det så kände jag att “då kan det hjälpa någon annan också”. Jag mindes några ord från en av mina förebilder “Kan du under din livstid hjälpa en enda människa att må bättre så har du gjort ett fantastiskt jobb. Och kan du dessutom göra det utan att du är perfekt och utan att kunna exakt allt – då kan du också visa världen och inspirera genom att “kan jag, så kan du”.
Jag gjorde det!
Och som du förstår så gjorda jag det. Inte för att jag var fri från rädsla, snarare tvärtom. Jag gjorde det för att jag hade en sån längtan och för att jag valde att inte låta rädslan bestämma. Och vet du vad, det blev verkligen inte perfekt. Men det blev äkta. Min röst darrade, jag blev torr i munnen, jag hoppade över vissa ljudande moment jag planerat för att jag inte vågade och jag var hypermedveten om mig själv i början då tankarna kom och gick. Men något inom mig hände, energin förändrades, min andning blev djupare – jag hörde hur någon somnade och hur någons muskler ryckte till innan de slappnade av. Jag såg tårar rinna och leenden spridas över ansikten. Jag såg en bekymmersrynka slätas ut… Och det jag intellektuellt visste landande i min kropp och mitt nervsystem. Det handlade inte om att prestera, det handlade inte om att uppträda eller “spela” musik för en publik. Det handlade om att våga vara närvarande och att hålla rummet.
Du behöver inte vara “helt redo”
Du vet, jag höll inte rummet perfekt, jag hade ibland svårt att vara närvarande och ja – jag hamnade i prestation och blev helt svettig. MEN… trots det så gjorde jag det med hjärtat och jag var mig själv. Deltagarna uppskattade verkligen resan med ljudets kraft och lärdomen bär med mig än idag, i alla möjliga situationer, men framförallt när jag undervisar i soundhealing och ljudterapi. Du behöver inte vara helt trygg, helt säker, helt “klar” och du behöver inte känna dig ” helt redo” för att börja dela ljudet.
Det räcker att du har en förståelse för ljudets kraft, att du har upplevt dess potential, och möter det och människan med respekt och det viktiga i att du vill hålla ett tryggt rum. Det jag vill förmedla till dig är att låta längtan få ta större plats än tvivlet.
Till dig som tvivlar
Om du känner igen dig i det här och också tänker:“Vem är jag att utbilda mig i soundhealing?”,“Jag är inte tillräckligt musikalisk”, “Jag kan inget om instrument eller healing”,“Jag kan inte tillräckligt ännu”…. dåå vill jag säga dig att DU ÄR INTE ENSAM och just där, mitt i tvivlet, visar du en ödmjukhet som kommer hjälpa dig på vägen. Kom också ihåg att kanske är det så att det inte är du som ska bära ljudet…utan att ljudet kan få bära dig. Så var det för mig.
Om du är nyfiken och vill veta mer om hur du kan använda soundhealing och kanske ta steget att utbilda dig så är du hjärtligt välkommen på mitt gratis webinar “Varför du kan hjälpa mer – med ljudets läkande kraft” i slutet av april.
Boka din plats här: http://www.soundmedicine.se/webinar
Med varma vibrerande hälsningar
Erika
